← Alla inlägg

Mitt barn har svårt för matte – vad kan jag göra?

Handskrivna mattefrågor på ett papper bredvid en penna och en kaffekopp: (−3)(−4) = ?, 1/2 + 1/3 = ? och x² · x³ = ?

Mycket, och det mesta kräver inte att du själv är bra på matte. Kort sagt: se till att ditt barn får tänka och prata sig igenom matten i stället för att bara lyssna, öva grunderna några minuter varje dag, låt inte långa lov gå helt utan matte, och gör det så lätt som möjligt att komma igång. Här är hur, och varför.

Hjälp som är ett samtal, inte en föreläsning

Privatlektioner kan vara ett bra sätt att vända en svår mattesituation, men hur lektionen går till spelar stor roll. En lektion där läraren förklarar och eleven nickar blir lätt en vanlig mattelektion till, bara med färre i rummet. Det som gör skillnad är att eleven själv tänker högt, provar, förklarar och frågar, och att läraren leder med frågor snarare än med färdiga svar. Det är tanken bakom den sokratiska metoden, och det är så jag lägger upp mina egna lektioner.

Forskningen pekar åt samma håll. Michelene Chi och Ruth Wylie har gått igenom en rad studier och beskriver hur lärandet ökar ju mer aktivt eleven deltar, och att det ökar mest när två personer bygger vidare på varandras tankar i ett samtal. De beskriver också att när en person dominerar samtalet är det främst den personen som lär sig. Pratar läraren hela lektionen är det alltså läraren som tränar mest.

Letar du efter hjälp, fråga gärna hur lektionerna går till: hur stor del av tiden är det eleven som pratar och räknar? Hos mig finns både enskild undervisning och undervisning i grupp, och båda bygger på samma sorts samtal.

Fem minuter om dagen, även om du inte kan matten själv

Matte bygger på sig själv. Kognitionsforskaren Daniel Willingham förklarar att svårare uppgifter har enklare uppgifter inbakade i sig, och att den som kan grunderna utantill har huvudet fritt att tänka på det nya. Saknas grunderna blir allt som bygger på dem tungt.

Det fina är att du inte behöver kunna förklara ekvationer för att hjälpa till med just grunderna. Det man kan kalla matematikens grammatik går att förhöra ungefär som glosor: Vad blir minus gånger minus? Hur adderar man två bråk med olika nämnare? Vad blir x² · x³? Fem minuter vid middagsbordet räcker, och svaren kan du ha på en lapp.

Båda delarna har stöd i forskningen. I en stor genomgång av studietekniker fick två metoder högst betyg: att förhöra sig på det man ska kunna, och att sprida ut övningen över tid i stället för att plugga allt på en gång. Och i en studie i tidskriften Science fick familjer korta mattestunder hemma, där förälder och barn tillsammans löste små räknehistorier i en app. Barnen lärde sig mer matte under läsåret, och effekten var störst hos barn vars föräldrar själva kände oro inför matte. Barnen i studien gick i första klass, alltså yngre än de elever jag undervisar, men jag tycker att poängen går att ta med sig: du behöver inte vara bra på matte för att hjälpa.

Låt inte loven sudda ut det som byggts upp

Sommarlovet behövs. Men matten tar stryk om den ligger orörd hela sommaren. En sammanställning av 39 studier visade att elevers provresultat sjunker under sommarlovet, i snitt motsvarande ungefär en månads undervisning. Tappet var större i matte än i läsning och störst för räkning, och forskarna pekar bland annat på att matte är något man sällan övar på sommaren.

Min erfarenhet är att det som bara hunnit fastna på ytan är det som försvinner först. Forskningen visar också motsatsen: i en studie av hur vuxna mindes skolans algebra hade de som fortsatt använda algebran under flera års mattekurser kvar sina kunskaper femtio år senare, trots att de inte använt den sedan. De som slutade tidigare hade till slut glömt det mesta. Det är upprepningen över tid som gör att kunskaperna sitter.

Så håll gärna i de där fem minuterna även på loven, eller räkna några uppgifter i veckan.

Gör det lätt att komma igång

Det svåraste är ofta att sätta igång. Ett konkret tips: skriv ut gamla nationella prov med bedömningsanvisningar och lägg dem på barnets skrivbord. Då finns uppgifterna redan där, och facit ligger bredvid. PRIM-gruppen vid Stockholms universitet publicerar gamla prov för årskurs 9 och för Matte 1 gratis.

Idén har stöd i beteendeforskningen. Brittiska Behavioural Insights Team skriver att de flesta av oss någon gång tänkt göra något men aldrig kommit till skott, och att även små saker som gör en uppgift mer ansträngande kan få oproportionerligt stor effekt på om den blir av. Varje hinder du tar bort, som att leta upp uppgifter, hitta facit eller veta var man ska börja, gör det lättare att komma igång.

Glöm inte skolan

Prata också med ditt barns mattelärare. Om det finns risk att ditt barn inte når godkänt ska skolan skyndsamt ge stöd i form av extra anpassningar i undervisningen. Fråga vad som görs och hur du kan hjälpa till hemma.

Vill du att ditt barn ska få den sortens samtal om matten som jag beskrev ovan är du välkommen att skriva till mig. Berätta var det skaver, så föreslår jag ett upplägg som passar.

Källor